Hässelbyloppets historia

Start för det första Hesselbyloppet 1915. I bakgrunden syns Folkets Hus som ligger nära Riddersviks Gård i nuvarande Hässelby Villastad. 22 löpare genomförde premiärloppet. Distansen var 14 km.

Första HesselbyLoppet 1915

Hässelbyloppet i sin nuvarande form arrangerades för första gången 1988, men tävlingen har anor som går tillbaka ända till 1915.

Hässelby SK bildades 1913. Bland de första större allmänna tävlingar som klubben anordnade var HesselbyLoppet, landsvägslöpning Hässelby-Spånga-Hässelby. Tävlingen avgjordes för första gången den 4 maj 1915. Distansen var 14 km.

Detta blev upptakten till en mer än hundraårig tradition att arrangera löpartävlingar i Hässelby. Hesselby Lopet har levt vidare i olika former och under olika namn.

Premiärsegrare 1915 blev Vitalis Karlsson från Tranebergs IF. Av de 22 löpare som startade kom bara 14 i mål.

Vitalis Karlsson, som var född 1893, var en duktig löpare, en bit under landslagsnivån. Den bästa tid som finns noterad av honom är 15.57 på 3 engelska miles (motsvarar cirka 16.30 på 5 000 m) från ett lopp på Stockholms Stadion 1915.

1916 var Gustaf Linderholm, Fredrikshofs IF, snabbast i Hesselby Loppet. En triumf han upprepade både 1918 och 1919 och därmed lade han beslag på greve Christer Bondes vandringspris för alltid.

Fyra år senare, 1923, var Gösta Bergström, ytterligare en löpare från dåtidens bästa löparklubb Fredrikshofs IF, först över mållinjen. Sven Säfstrand blev bäste HSK-are på femte plats, men redan 1919 placerade sig en hässelbyare, Oscar Eklöw blev då fyra.

Hesselby Loppet, som arrangerades för första gången 1915, avgjordes på en 14 km lång bana från Hässelby till Spånga och tillbaka. Här är en startbild från ett lopp på 1920-talet. Längst till höger (med startnummer 1) syns Edvin Wide från Linnea, som under 20-talet kom att vinna hela fem OS-medaljer på distanser från 3 000 m till 10 000 m.

Stafettlöpning på 30- och 40-talet

Några år senare gjordes tävlingen om till en stafett med namnet Hässelby Runt, men det blev en kortlivad företeelse. Men mitt under brinnande kriget, 1941, återuppstod Hässelby Runt med tretton startande lag. Duvbo IK vann och tog den första inteckningen i trädgårdsmästare Westlings vandringspris. Tävlingen, som hade sex sträckor, kombinerades med festligheter i Folkets Park där start och mål låg i direkt anslutning. Men inte heller den här gången skapades en tradition.

I en sanktionsansökan från 1945 framgår de sex sträckornas längd som sammanlagt blev 4 500 m:

Sträcka 1: Backig grusväg 1 500 m.

Sträcka 2: Jämn grusväg 200 m.

Sträcka 3: Jämn väg 800 m.

Sträcka 4: Delvis asfalterad väg 1 500 m.

Sträcka 5: Grusväg, svagt utför 400 m.

Sträcka 6: Jämn grusväg 100 m.

Sanktionsansökan är inskickad av Hässelby SK:s dåvarande sekreterare Tore Gustaf Brodd. På 1970-talet var Brodd ordförande i Svenska Fotbollförbundet.

På 30-talet arrangerade Hässelby SK stafettlöpningen Hässelby Runt på en bana genom trädgårdsmästarsamhället Hässelby. Foto: Harry Grip.

Hässelbystafetten blev Hässelbyloppet

Lars-Johan Oscarsson valdes till ordförande i Hässelby Friidrott 1966 och en av hans första åtgärder bestod i att blåsa liv i tävlingen än en gång. Två år senare sprangs Hässelbystafetten med IFK Lidingö som snabbast av de 47 lagen. 1972 deltog damer för första gången och Hässelby Villastads skola segrade

Start och mål placerades på Grimstafältet och de åtta sträckorna drogs strategiskt så att löparna passerade Vällingby Centrum, Hässelby Gårds Centrum och Hässelby Strands Centrum. Banan innehöll en riktigt kort sträcka, 500 m men i gengäld 300 uppför, den längsta från Hässelby Slott till Loviselundsvägen var 2 100 m och de övriga låg mellan 1 100 och 1 800 meter.

Utformningen passade 1970- och 80-talets ledande klubb på medel- och långdistans, Mälarhöjdens IK, utmärkt som bland annat stod för tre raka triumfer två gånger, först, 1975, 76, 77 och sedan 83, 84, 85.

Under de här åren intog stafetterna en stor plats i tävlingsutbudet som steg mellan terrängerna och bansäsongen. Hässelbystafetten i april etablerade sig snabbt som den första av de stora i Stockholm. Därefter följde Älvsjö Runt i början av maj och i mitten av månaden avslutade Dagbladstafetten säsongen.

Tävlingen växte snabbt till 149 anmälda lag 1977. Tre år senare nåddes rekordsiffran 197 anmälda varav 185 stod på startlinjen. Den låga startavgiften bidrog till framgången. 1981 var avgiften för seniorlag hundra kronor och 70 kronor för ungdomslag.

Oscarsson formligen dammsög företagen i Vällingby och Hässelby på priser. Och han lyckades! I programmet till 1981 års tävling tackas 64 företag för att skänkt priser. Bland dem märks MacArvid, som lanserade Nike-skorna i Sverige och som var huvudsponsor för Stockholm Marathon 1980 och 1981.

Från toppåret 1980 började intresset avta för stafetter. De rena motionärerna drog sig mot längre distanser, inte minst tack vare tillkomsten av Stockholm Marathon 1979 och Tjejmilen 1984.

Jubileumslopp i 1915 års anda

2015 var det hundra år sedan Hässelbyloppet genomfördes för första gången. Det firades med ett historiskt jubileumslopp med funktionärer i kläder av 1915 års modell och tidstypiska aktiviteter längs den 10 km långa banan. 

Jubileumsloppet blev uppskattat av deltagarna. 7 193 löpare var anmälda – drygt 7 100 fler än från 100 år tidigare. Positiv halare modell 1915 var ett uppskattat inslag i jubileumsloppet.

Hässelbyloppet 100 år. Start för jubileumsloppet 2015.

Kraftigt ökat intresse

Hässelbystafetten drog sin sista suck 1988 och samma år gick Hässelbyloppet för första gången på en bana som delvis var densamma.

Banan justerades samtidigt efter 3,5 km för att distansen skulle bli 10 000 m.

Det började definitivt inte med klang, jubel och höga ambitioner. Tvärtom räknades deltagarna i hundratal. När Åke ”Biten” Eriksson vann 1994 på 30.39 kom 420 i mål. En av dom var Annika Nyberger (numera Szalkai) som tog hem damklassen.

Runt millennieskiftet sköt utvecklingen fart deltagarna rälnas numer i tusental.

Den allmänna hälsotrenden är en mycket bidragande faktor. Det finns andra mer idrottsliga skäl som en snabb och lättsprungen bana på en lämplig distans. Att byta startgärde gjorde det möjligt att ta hand om fler startgrupper. Marknadsföringen via Stockholm Marathon Gruppen ska heller inte underskattas inte heller den tekniska utvecklingen med engångschips för tidtagningen och anmälan via webben. Det går att hantera i princip obegränsat antal löpare i mål alla har acces till anmälan dygnet runt alla dagar i veckan.

Parallellt med den kraftiga ökningen går en annan tendens. Elitfältet har blivit bredare och framförallt vassare. Mustafa Mohamed, IF Hälle, innehar det manliga banrekordet på 29.21 och Beklech Gudata från Etiopien det kvinnliga på 33.02.

Wide och Gärderud största stjärnorna genom åren.